Passiv rökning är som många redan är medvetna om skadligt. Och kan irritera halsen rätt mycket speciellt om man precis har varit sjuk eller fortfarande är sjuk.
Så genom att en person röker utomhus i en stor folkmassa drabbas vi alla av den passiva rökning och dess konsekvenser.
Hur kommer det sig då att det är så accepterat? Och nästan så att folk tycker att individer som klagar på rökning bara klagar för klagandets skull... Det är som sagt inte hälsosamt.
Jag har ingenting emot folk som röker men jag vill helst inte behöva ta del av den luften.
Det här med att musik har en sådan lugnande effekt. Som pendlare är mötet med nya människor dagligen ett faktum. Det kan ibland vara svårt att känna att man får någon sorts tid för sig själv när man spenderar minst två timmar per dag på pendeln.. Men när man har musik i hörlurarna känns dagarna mycket lättare!
Många som ställer frågan. Men hur många förväntar sig ett ärligt och långt svar? Och hur många vill egentligen bara ställa frågan för att ställa frågan? Ungefär som ett "hej" som man kompletterar med ett hur är det?
Det är intressant hur många kan förvänta sig att vissa individer skall vara intresserade av vissa intressen eller vissa saker. Exempelvis fotboll, smink, böcker eller filmer. Det känns som att det finns en inbyggd mentalitet och en någon slags tro att vissa individer skall bara gilla vissa saker och andra inte.
Jag är inte riktigt säker på om detta grundar sig i genus? I att män och kvinnor anses vara olika och därmed även har olika intressen eller om det grundar sig i något annat som har att göra med hur man är som person? Bakgrund? Etc? Att kvinnor exempelvis inte skall gilla att titta på sport alternativt att män bör vara intresserade av sport?
Alla borde kunna vara intresserade av precis allt det de vill vara intresserade av. Det bör således inte finnas några krav eller några speciella förväntningar på vad respektive person skall vara intresserad av.
Att alla är olika är vad som gör att vi människor är intressanta och unika.
Att följa sina drömmar är oftast lättare sagt än gjort eller är det egentligen lättare att göra det men vi inbillar oss att det skall vara svårare? Man kanske bara ska göra exakt det man känner jämnt och hoppas på det bästa?
- Följa sina drömmar? - Vara praktisk? - Vara ordentlig? - Vara sparsam? - Hinna göra allting man skall göra? - Ha en utbildning? - Ha ett jobb? - Vara en duktig individ? - Följa sina drömmar?